I december 2025 satt cirka 8,7 procent av Sveriges elkunder kvar på ett så kallat anvisningsavtal. Det är ungefär 400 000 hushåll som varje månad betalar betydligt mer per kilowattimme än vad de skulle göra med ett aktivt valt avtal — och de allra flesta vet inte om det.
Vad är ett anvisat elavtal?
När du flyttar in i en ny bostad och inte själv tecknar ett elhandelsavtal, kopplas du automatiskt in på det anvisade avtalet hos det elhandelsbolag som ditt elnätsbolag har avtal med. Du får alltså el från dag ett — men på villkor som varken du eller någon annan har förhandlat fram. Samma sak händer om ditt gamla bundna avtal löper ut och du inte aktivt tecknar ett nytt: du faller över i anvisningsavtalet.
Anvisningsavtal är konstruerade som en säkerhetsventil i marknaden, inte som ett vanligt kundavtal. Det är därför de tenderar att vara så pass dyra — det finns ingen konkurrens om kunder som inte väljer själva, så elhandelsbolagen har inget incitament att hålla nere påslag eller månadsavgift.
På elkraftsguiden.se finns några artiklar om elavtal och verktyg som underlättar arbetet.
Hur stor är prisskillnaden i praktiken?
Statistik från SCB och Energimarknadsbyrån som sträcker sig från 2022 till slutet av 2025 visar att anvisningsavtal genomgående legat högre än både rörliga avtal och fastpriser med 1–3 års bindningstid. Påslagen är ofta dubbelt så höga som hos en vanlig leverantör, och månadsavgiften ligger i regel 50–100 kronor över marknadssnittet.
För en lägenhet med 2 500 kWh per år handlar det typiskt om 1 000–2 500 kronor extra på årsbasis. För en eluppvärmd villa i SE4 med 25 000 kWh kan skillnaden uppgå till 8 000–15 000 kronor per år. Det är pengar som rinner ut helt utan att hushållet får något i utbyte.
Hur vet du om du sitter på ett?
Tre tecken brukar avslöja det. För det första står det ofta uttryckligen ”anvisningsavtal”, ”anvisat avtal” eller ”tillsvidareavtal” på fakturan. För det andra är leverantören oftast samma företag som du betalar elnätsavgiften till — vilket är ovanligt för aktivt valda avtal, eftersom elhandel och elnät separerades vid avregleringen 1996. För det tredje är priset misstänkt högt jämfört med vad bekanta i samma elområde betalar.
En snabb kontroll: jämför ditt totala pris per kWh (inklusive påslag och månadsavgift fördelat på din förbrukning) mot snittet för rörligt elpris i ditt elområde. Skiljer det mer än 20 öre/kWh sitter du sannolikt på ett anvisat avtal.
Bytet är enklare än de flesta tror
Det finns ingen uppsägningstid på anvisningsavtal — det är hela poängen med konstruktionen. Du tecknar ett nytt avtal hos valfri leverantör, och det nya bolaget sköter bytet i bakgrunden. Du får ingen avbruten elleverans och inga extra avgifter. Hela processen tar normalt två till sex veckor från det att du skriver under.
För att hitta rätt avtal behöver du veta tre saker: ditt elområde (SE1–SE4), din ungefärliga årsförbrukning, och om du föredrar förutsägbarhet eller låga snittpriser över tid. Vill du gå djupare i hur de olika avtalsformerna fungerar finns en mer detaljerad genomgång på vår sida om elavtal.
Varför händer det här över huvud taget?
Den svenska elhandelsmarknaden bygger på att kunden själv aktivt väljer leverantör. När någon inte gör det — för att man precis flyttat, inte orkat sätta sig in i det, eller helt enkelt inte vetat att man behöver — finns ingen mekanism som automatiskt placerar personen på ett konkurrenskraftigt avtal. Energimarknadsinspektionen har vid flera tillfällen påpekat problemet, men än så länge är det upp till varje enskild kund att se över sitt avtal.
Den enklaste regeln: om du inte kan minnas när du senast aktivt valde elavtal, är sannolikheten stor att du betalar för mycket just nu.