Den svenska tillverkningsindustrin består av både klassisk basindustri och avancerad verkstadsindustri. Skogsindustrin, stål- och metallproduktion, kemi och massa samverkar med högteknologiska företag inom fordon, maskiner, elektronik och medicinteknik. Denna mix gör att Sverige inte är beroende av en enskild bransch, utan har flera starka ben att stå på i den globala konkurrensen.
Andel av BNP och näringslivets värdeskapande
Tillverkningsindustrin står för en väsentlig del av Sveriges BNP och för nära en femtedel av näringslivets totala förädlingsvärde. När indirekta effekter och industrinära tjänster räknas med hamnar sektorns bidrag ännu högre, vilket framgår i analyser från branschorganisationer och myndigheter. Detta ekonomiska avtryck innebär att förändringar i industrin snabbt slår igenom i hela ekonomin.
Exportdriven efterfrågan
Sveriges varuexport domineras av industriprodukter, där fordon och maskiner utgör mycket stora poster. Till detta kommer betydande exportvärden från papper, kartong, trävaror, stål, kemiprodukter och läkemedel. Att tillverkningsindustrin är starkt exportinriktad gör att den är känslig för internationella konjunkturer, men också att den kan växa snabbare än hemmamarknaden när global efterfrågan utvecklas väl.
Även om antalet direkt anställda i tillverkningsindustrin minskat på lång sikt, bland annat på grund av produktivitetsökningar och automatisering, skapar sektorn fortfarande många jobb. När underleverantörer, logistik, teknikkonsulter och andra relaterade tjänster räknas in bedöms industrin ge upphov till jobb för hundratusentals personer. Fordonsindustrin är ett tydligt exempel där varje nytt jobb i kärnverksamheten beräknas ge ungefär ett nytt jobb i övriga näringslivet.
Regional betydelse och industriregioner
Tillverkningsindustrin har särskilt stor tyngd i många regioner utanför storstäderna. Industrikommuner med starka företag och underleverantörskedjor kan uppvisa hög sysselsättningsgrad och relativt god skattekraft trots glesare befolkning. I norra Sverige kopplas nya etableringar inom batteriproduktion, fossilfritt stål och energikrävande processindustri samman med befintliga kluster, vilket förstärker industrins position i dessa områden.
De senaste åren har industrin påverkats av hög inflation, räntehöjningar och osäker omvärld, vilket dämpat investeringar och orderingång inom vissa delbranscher. Konjunkturbarometrar visar dock på ett mer balanserat läge med försiktig optimism inför kommande år, drivet av behovet att ersätta föråldrad utrustning och satsningar på infrastruktur och försvar. Läget skiljer sig mellan branscher, där vissa upplever stark efterfrågan medan andra fortfarande är pressade.
Digitalisering och Industri 4.0
Digitalisering, automation och Industri 4.0 präglar utvecklingen i svensk tillverkningsindustri. Företag investerar i robotar, avancerade styrsystem, uppkopplade maskiner och datadriven optimering för att höja produktiviteten och minska störningar. Samtidigt skapar digitala verktyg möjligheter att följa produkter genom hela livscykeln, erbjuda nya tjänster och samla in data som används för förbättringar.
Kompetensförsörjning som flaskhals
Ett återkommande tema i rapporter är bristen på rätt kompetens. Företag rapporterar svårigheter att hitta operatörer, tekniker och ingenjörer med både praktisk erfarenhet och digital kompetens, vilket riskerar att bromsa investeringar och expansion. För att möta detta byggs yrkeshögskoleutbildningar och företagsnära program ut, samtidigt som industrin engagerar sig mer i samarbeten med skolor och universitet.
Hållbar omställning och nya möjligheter
Klimat- och hållbarhetskrav driver på en omfattande omställning inom tillverkningsindustrin. Företag arbetar med att minska energianvändning, ställa om till fossilfri el, använda återvunnet material och utveckla produkter med lägre klimatavtryck. Denna omställning är kostsam men öppnar samtidigt för nya affärer, särskilt när kunder globalt efterfrågar klimatneutrala lösningar och spårbarhet i leverantörskedjan.
