Industrin är en av de viktigaste krafterna bakom Sveriges ekonomiska utveckling och välstånd. Analyser visar att industrin, inklusive underleverantörer och industrinära tjänster, står för omkring en tredjedel av näringslivets samlade förädlingsvärde, vilket gör sektorn betydligt större än vad den rena produktionen antyder.
Bidrag till BNP och produktivitet
När industrins direkta och indirekta effekter räknas in uppskattas den stå för runt 20 procent av Sveriges BNP. Tillverkningsindustrin har dessutom hög produktivitet jämfört med många andra sektorer, vilket innebär att varje anställd i snitt skapar stort ekonomiskt värde. Den höga produktiviteten gör att industrin kan bära relativt höga lönekostnader och ändå vara konkurrenskraftig internationellt.
Direkt sysselsätter industrin flera hundra tusen personer i Sverige, men räknas underleverantörer, transporter, konsulter och andra stödjande verksamheter in, berörs totalt runt vart femte jobb. Särskilt tydligt blir detta i kommuner där ett stort industriföretag fungerar som motor och genererar arbetstillfällen hos lokala verkstäder, logistikföretag och tjänsteleverantörer. Sådana multiplikatoreffekter gör industrijobb extra betydelsefulla för arbetsmarknaden.
Exportmotor och handelsbalans
Sverige är en liten, öppen ekonomi där exporten motsvarar mer än hälften av BNP. En stor del av denna export utgörs av industriprodukter som fordon, maskiner, pappers- och träprodukter, stål, kemiprodukter och läkemedel. Genom att exportvärdet under lång tid har överstigit importkostnaden har industrin bidragit till en positiv handelsbalans, vilket stärker kronan och ger utrymme för investeringar i välfärd, infrastruktur och utbildning.
Regional utveckling och industrikluster
Industrin har särskilt stor betydelse för regional utveckling utanför de tre största storstadsregionerna. I många mindre kommuner är ett eller några få industriföretag dominerande arbetsgivare och fungerar som nav i lokala industrikluster. Industrikluster i exempelvis norra Sverige, där energiintensiv basindustri kombineras med nya investeringar i batterifabriker och fossilfritt stål, driver fram satsningar på infrastruktur, utbildning och bostäder.
En stor andel av näringslivets investeringar i forskning och utveckling görs inom industriföretag. Det handlar om allt från nya material och produktionsmetoder till digitala tjänster kopplade till produkter, som övervakning, optimering och service på distans. Resultaten av denna forskning sprider sig vidare till andra delar av ekonomin, till exempel genom nya tekniska standarder, bättre energieffektivitet och högre krav på digital kompetens.
Den gröna omställningen som möjliggörare
Industrin är också central i Sveriges klimatomställning. Stora projekt inom fossilfritt stål, elektrifierade processer, biobaserade material och cirkulära flöden drivs i hög grad av industriföretag i samarbete med forskningsinstitut och offentliga aktörer. Dessa satsningar kräver mycket kapital men ger samtidigt nya exportmöjligheter när efterfrågan på klimatvänliga lösningar ökar globalt.