Den tunga industrin står för en stor andel av Sveriges utsläpp, men är samtidigt en nyckelaktör i klimatomställningen. Basindustrier som stål, cement, kemi och skogsindustri driver just nu omfattande projekt för att minska sina utsläpp och ställa om mot mer resurseffektiva processer. För Sverige handlar det inte bara om att klara nationella klimatmål, utan också om att bygga konkurrenskraft i en värld där kunder, investerare och lagstiftare ställer allt högre krav på klimatprestanda.
Omställningen innebär stora investeringar i ny teknik, infrastruktur och energisystem. Industriföretag samarbetar med staten, energibolag, forskningsinstitut och lokala aktörer för att få fram elkapacitet, vätgaslösningar, koldioxidinfrastruktur och kompetens. I synnerhet norra Sverige har hamnat i centrum genom kombinationen av tillgång till fossilfri el, expansionsplaner inom gruv- och stålindustrin och nya etableringar inom batteriproduktion.
Fossilfritt stål och nya processer
Ett av de mest uppmärksammade områdena är satsningarna på fossilfritt stål, där svensk industri vill ersätta kol och koks i masugnarna med bland annat vätgasbaserade processer. Genom att använda vätgas som reduktionsmedel kan stora delar av koldioxidutsläppen i den traditionella stålframställningen undvikas, vilket skulle göra stålet betydligt mer klimatsnålt. Projekt inom denna inriktning har fått internationell uppmärksamhet och ses som en möjlig modell även för andra länder med stark stålindustri.
Det är dock inte bara de kemiska processerna som förändras. Hela produktionskedjan ses över, från gruvdrift och råvarulogistik till energiförsörjning, restvärmehantering och återvinning av stålskrot. På så sätt kopplas fossilfritt stål samman med cirkulära flöden och mer effektivt utnyttjande av resurser, vilket kan ge både lägre klimatpåverkan och minskade kostnader över tid.
Batteriproduktion och energilagring
Parallellt växer en ny industrigren fram kring batteriproduktion och energilagring. Etableringar av stora batterifabriker i Sverige motiveras av tillgången till fossilfri el, närhet till fordonsindustri och ambitionen att ta en stark position i den europeiska värdekedjan för elfordon. Produktionen ställer höga krav på energi, logistik och hållbar råvaruförsörjning, men kan samtidigt bidra till att minska utsläpp globalt genom att möjliggöra fler eldrivna fordon och lagringslösningar.
För industrin runt omkring skapas nya möjligheter. Leverantörer av maskiner, automationslösningar, materialhantering och återvinning utvecklar nya erbjudanden kopplade till batterivärdekedjan, vilket i sin tur ger ringar på vattnet i form av jobb och teknikutveckling i flera regioner.
Klimatsmart cement och byggmaterial
Cement- och byggmaterialindustrin är en annan sektor där utsläppen historiskt varit höga, men där det nu pågår arbete med att ta fram klimatförbättrade produkter. Det handlar både om att ändra processerna i själva cementtillverkningen och om att fånga in och lagra koldioxid från skorstenarna med hjälp av så kallad CCS-teknik (Carbon Capture and Storage). I kombination med mer resurseffektiv användning av betong i bygg- och anläggningsprojekt kan detta kraftigt minska klimatavtrycket från en av de mest grundläggande byggvarorna.
Skogsindustrin bidrar samtidigt med biobaserade alternativ som kan ersätta mer fossilintensiva material i vissa användningar. Träbaserade byggsystem, biokemikalier och fiberbaserade förpackningar är exempel på produkter där svensk industri försöker kombinera förnybara råvaror med industriell effektivitet.
Utmaningar och möjligheter för industriföretagen
Den gröna omställningen innebär stora möjligheter, men också betydande risker och praktiska utmaningar för industriföretag i Sverige. Investeringarna är kapitalkrävande, kräver långsiktiga spelregler och förutsätter att el- och nätkapacitet finns på plats i rätt tid. Dessutom behövs kompetens inom allt från processkemi och materialteknik till energisystem, digitalisering och projektgenomförande, vilket knyter ihop klimatfrågan med den redan ansträngda kompetensförsörjningen.
Samtidigt pekar många analyser på att företag som lyckas ställa om tidigt kan skapa ett tydligt konkurrensförsprång. Efterfrågan på klimatneutrala material, spårbarhet och låga utsläpp i hela värdekedjan ökar, inte minst inom fordons-, bygg- och konsumentsektorn, vilket gör klimatprestanda till en affärsfråga snarare än enbart en kostnadspost. För svensk industri innebär det en chans att kombinera lång industriell tradition med nya teknologier och stärka sin position på de marknader där kraven är som högst.
